Åter till Cold Mountain
Kategori: Allmänt
Hej bloggen,
Efter en 6 timmars lång bussresa utan air condition är vi nu tillbaka i Nuwara Eliya. Från att lämna ett stekande hett Colombo, där vi först satt och svettades likt grisar, till att anlända till ett regnigt och ruggit Nuwara Eliya tar på krafterna alltså! Jag förstår verkligen varför vi blev sjuka till en början då klimatet i detta land skiftar så otroligt från plats till plats.Tycker nästan synd om min lilla kropp som först tvingas ge ifrån sig dessa litrar med svett till att senare huttra likt en fågelunge utan fjädrar. Men förmodligen kommer vi nog stanna på denna kalla plats resten av de 2,5 veckorna vi ska vara här och inte göra allt för många impulsiva utflykter, så jag hoppas på smärre överraskningar för min kropp. Dock får regnet gärna lysa med sin frånvaro under dessa veckor, det blir sjukt kallt när det regnar alltså.
Idag har vi deltagit i barnens aktiviteter likt tidigare, men nu har har vi också fått ta del av vårt första riktiga schema! Så nu vet vi lite bättre hur dagarna kommer se ut för våran del, eller ja, hur det ser ut på pappret allafall. Så en "vanlig" dag kommer ungefär se ut som följande:
8.30-9.30 Utomhus/Inomhus aktiviteter med förskolebarnen och Lekskolebarnen
9.30-10.00 Tea time
10.00-10.40 Engelskalektion med förskolebarnen
10.40-12.30 Aktiviteter med "Informal Education Class" eleverna
12.30-13.30 Lunch
13.30-15.00 Vi ska närvara vid Student learning centre för att hjälpa barnen med deras olika läxor
15.00-16.30 Lämnas öppen - vi är alltså där det behövs
Förutom detta oerhört ansträngande schema så kommer dagarna även fyllas med diverse uppgifter från kontoret, vilket kan betyda allt från att samla viss information till planering av föräldradagar. En dag i veckan kommer vi även tillbringa på en av de andra förskolorna som ligger i närheten för att göra liknande aktiviteter/engelskalektioner med barnen som går där.
Det mest revolutionerande idag var när vi hade provning av våra införskaffade Sarees! Och hualigen vad konstig man kände sig! Svansandes runt i någonting som man knappt kunde gå i och som kändes som värsta finklänningen i jämförelse med vad vi har haft på oss tidigare (som desutom då och då kunde blotta din väldigt mätta mage om du inte nålade fast den ordentligt). Men nejdå, sarees är vad kvinnorna här bär, såväl till fest som till vardags, så vi blir väl smått tvungna att lära oss konsten hur man virar detta meterlånga tygstycke runt sig på ett snyggt sätt och hur man sedan ska gå någorlunda normalt. Nu skrattade alla åt oss när vi gick förbi, och det med rätta. Vi såg nog inte kloka ut där vi gick, två stapplande och aningen obekväma blonda jättar. Eller ja, Jasmine står kanske mest för intrycket av en jätte, för sarees hade också det charmerande intrycket av att göra dig längre. Kul för mig, mindre roligt för Jasmine som redan mäter över 183 cm.
Nu blir det lite planering inför engelskalektionen imorgon, för jag säger er, det är inte bara att hålla i en engelskalektion för 5-6 åringar som inte förstår ett dyft av det du säger, varken på svenska eller engelska! Så, på kärt återseende.
