matildahaggblom

Så har det helt plötsligt blivit december och första advent, även här i landet långt borta. Julstämningen var lika med noll när jag vaknade på söndagsmorgonen, mycket tack vare den oerhörda värme och den totala icke-vinterkänslan som är ofrånkomligt i detta tropiska land. Men innan kvällen var över skulle man kunna säga att julstämningen var på topp och det med måtta!

 

Traditionerna här borta är som sagt lite annorlunda, och första advent hade familjen vi bor med aldrig hört talas om. Trots det så skulle inte denna fina tradition förbi bortglömd utan jag och Jasmine såg till att adventsljusstaken stod där på bordet alldeles lagom till kvällsmaten den 1:a advent. 4 införskaffade ljus från grannbutiken, en gammal yoghurtburk, sand, papper, lim och lite fantasi var allt som behövdes! Klockan 8 på kvällen stod den redo på bordet och Jasmine kunde traditionsenligt läsa sin lilla adventsdikt innan vi tände det första ljuset tillsammans med en smått förundrad familj. Tydligen tänder man mest ljus för att jaga bort flugorna här. Ja ni hör ju själva vad trist, ljus som är en av de största mysfaktorena vid jul! Men efter denna lilla invigning av julen började julkänslan smått infinna sig och sedan blev det bara bättre.

 

Traditionen i denna familj lyder nämligen som så att man julpyntar hela huset och tar in julgranen redan den 1:a eller 2:a december, någonting som min familj hemma i Sverige inte gör förrän en vecka innan julafton. Detta år var inget undantag och efter vår lilla adventscermoni blev det därför dags för pyntning av både gran och hus till härlig julmusik. Låda efter låda med julkulor och annan dekoration togs fram och strax var allihopa i full fart med att dekorera granen med både det kulor och gosedjur.  

 

Jag måste säga att det hela var väldigt mysigt och för en kväll inföll verkligen julkänslan så som den gör inför julen hemma. Att pynta julgranen har alltid varit en av mina viktigaste inslag i förberedelserna inför julen och att det nu skedde i Sri Lanka istället, med en annan familj, lite annan pyntning och med en plastgran gjorde inte så mycket. Julkänslan var ändå densamme och när alla sjöng i kör till "The first Noel" samtidigt som man engagerat hängde upp kula efter kula kände jag mig som hemma. Så trots att jag inte är hemma i underbara Sverige, som nu desutom är snöbeklätt, med min fina familj under jul så kommer jag nog klara mig. Och det ganska bra också. Man får tänka på alla de år av julfirande som ligger framför och nästa år kommer jag definitivt njuta och uppskatta detta underbara julfirande i mitt hemland på ett sätt jag inte tror att jag har gjort tidigare! Det är det fina med att vara borta så här, man lär sig att uppskatta så mycket.

 

Efter denna kväll var det faktikt bara lussebullarna som saknades. Istället fick det bli lite nybakad kardemummakaka á la Jasmine vilket inte alls var fy skam. Dock har jag insett vad jag önskar mig i julklapp av tomten i år: Lussebullar och en kram av min pojkvän. Det skulle sitta fint. 

 

(För er som orkar läsa mer så kommer jag och jasmine varannan vecka

blogga på PMUs hemsida också. Första inlägget från mig ligger redan uppe, dock aningen redigerat och nedkortat. http://www.pmu.se/viewNavMenu.do?menuID=409)