matildahaggblom

Livet i ett magiskt land - Om min vardag som praktikant i Sri Lanka

Vår kock ser ut som en gammal bil

Kategori: Allmänt

Idag fick vi vara med om en liten annorlunda och intressant upplevelse här än vad jag som svensk har varit med om tidigare. Det var nämligen en hinduistisk högtid här i Sri Lanka idag som kallas pooja (?) där man firade och offrade åt utbildningens gudinna. Det finns en salig blandning av religioner här i Sri Lanka och bland personalen och barnen här i Nuwara Eliya finns både hinduer, buddhister, muslimer, katoliker och protestanter. Dock är majoriteten av befolkningen här i detta område hinduer och de flesta barnen bär alltså den traditionella hindu-pricken i pannan. Därför var det inte heller överraskande att man uppmärksammade detta firande även här på CINDA, då det tydligen uppmärksammas i de flesta av landets skolor.

Trots att både jag och Jasmine är kristna blev vi inbjudna till att delta vid detta firande, mest för att se hur det går till vid en traditionell hinducermoni och för att lära oss mer om kulturen och religionen som så många människor här bär på. Och nog var det intressant allt, även om man inte själv deltog i offrandet eller trodde på själva ritualen. De hade dekorerat fint med bananträd vid ingången till playschool där cermonin hölls, ungefär som vi dekorerar med björk vid studenten hemma i Sverige, och innan vi steg in fick vi alla lite rött kladd i pannan. Ungefär där tog mitt och Jasmines deltagande sedan slut för därefter satt vi bara där som två obsevatörer längst bak på två stolar medan cermonin började med massa böner och sånger som de rabblade på tamil. Efter ett tag blev det ganska segt och långtråkigt eftersom hela cermonin egentligen bara bestod av att en halvnaken man i kroppsmålning rabblade dessa böner om och om igen medan en ung pojke då och då kastade några blommor framme vid "altaret" och tände lite rökelser när det passade in. Det kan nog låta väldigt intressant, men efter en timme av samma monotona sång och bön så var både vi och barnen less på att sitta stilla. Räddningen för barnen blev dock när dom på slutet bjöd på massa godsaker, någonting som vi andra som inte samtyckte med denna religion vänligen avstod ifrån då dessa tidigare hade offrats åt gudarna.

 
 Barnen anländer till firandet

Dagen till ära hade jag och Jasmine på oss våra sarees och tur var väl det när alla andra var så uppklädda och fina. Jag provade denna gång att bära sareen på ett typiskt lankesiskt sätt som kallas för Kandyan Saree. Man liksom viker tyget på ett annat sätt så det hänger ut en liten flik där framme, lite annorlunda mot för den indiska sareen som annars är det vanligaste sättet att bära sareen på.  

Vi bjöd även hem Informal Education Class idag till vårt lilla hem för lite avskedsfika och bjöd på vår stora favorit, pannkakor med kokosfyllning!  En trogen skara på två elever och en lärare kom. Haha, ungefär så många som brukar vara "trogen" denna klass. Men vi hade en trevlig stund och jag tror vi alla var mätta och glada efteråt.

Vi har även lärt känna vår kock och fixarkille på ett nytt plan dessa två dagar då vi stora delar på kvällen har befunnit oss i köket för att lära oss hur vi tillagar vår stora favoriträtt, rotti och kokssambol. Så numera är vi experter på detta mumsiga bröd och tillbehör! Och trots lite brist i kommunikationen så har vi haft en riktigt trevlig stund tillsammans med vår 59åriga kock och 47åriga fixarkille. En nyvunnen vänskap och kunskap om att kocken tydligen ser ut som en gammaldags bil, av ett indiskt märke, tar vi med oss från den här veckan. Han liknade även en maskin ibland som rensar teblad. Där ser man! 

Imorgon blir det till att hjälpa ´Faith att göra en powerpoint presentation av CINDAs verksamhet som de sedan ska användas vid olika presentationer av bland annat regeringsmänniskor. Spännande! Annars har jag ingenting mer mumsigt att berätta, så därför slutar jag här. Blev nog ett av mina tråkigaste inlägg hittills, men det får ni klara er med. Hoppas ni har det bra där hemma, tänker på er. Kramar från ett regingt Nuwara Eliya!

(Matelda, matlada och matalda. Några exempel på hur man stavar mitt namn här i Sri Lanka. Min favorit hittills är matlada som låter som matlåda)

Jag i min Kandyan Saree
  
Jag och fixarkillen i vårt kök, som vi har upptäckt har ett helt underbart skratt

Kommentarer


Kommentera inlägget här: