Dan före dan före dan före dopparedan...
Kategori: Allmänt
Julen står för dörren och här har vi det fullt upp! Våra dagar har varit fullspäckade med julklappsinslagning utöver det vanliga, körövning inför vår kommande konsert, ”carol singing” på sjukhus och inbjudningar till massa förskolavslutningar och- julfirande hit och dit.
I måndags anlände vi till Hatton som hedersgäster vid deras årliga "Graduation and Christmas Celebration" för förskolebarnen. Att vi var hedersgäster förstod vi inte förrän vi kom dit och översållade av välkomstblommor leddes vi snällt fram till första raden för att ta plats i "hederssoffan". En soffa som trots sitt namn tjänade till att orsaka en enorm smärta i bakdelen och som jag gärna hade bytt ut mot en av de där plaststolarna som alla andra fick sitta på.
Förutom ett längre strömavbrott som ledde till ett improviserat program och massa tal för att fördröja tiden lyckades man tillslut få igång elen via en generator och förskoleavslutningen och festen kunde räddas. Det bjöds på både orientalisk dans av barnen och lustiga tomtar som delade ut godis och jag måste säga att tomten här på Sri Lanka är ganska skum ändå. Har alltid med sig ballonger på en liten pinne som han sedan hoppar runt och dansar med på ett väldigt icke tomtefarsaktigt sätt.
Vi blev även medbjudna till att sjunga carols vid de statliga sjukhusen här i Kandy den här veckan. Det är tydligen en tradition man har, att olika kyrkor blir inbjudna för att gå runt till de olika avdelningarna på sjukhusen för att sjunga jullåtar och sprida julens glädje. Vi har därför de senaste två kvällarna varit runt och sjungit jullåtar på både sinhala, tamil och engelska för barn som har brutit armen eller för män som låg döende i cancer. Bara att besöka de statliga sjukhusen är en upplevelse i sig och jag är oerhört glad för att jag hittills inte har lidit av någon alvarligare åkomma och behövt åka in till sjukhuset. Vildhundar och katter sprang omkring bland patienterna, vissa låg på bänkar eller under sängarna på grund av platsbrist och vi såg människor som bar omkring på deras blod i påsar. Att då stå där framför dem och sjunga glada jullåtar tillsammans med rytmiska trummor och tomtar som dansade omkring kändes därför väldigt speciellt. Man bara hoppades att detta omusikaliska följe i någon form skulle skänka dem en viss julglädje i deras misär och trots att det i mina ögon inte såg mycket ut för världen kan han som är mycket större verka genom andra medel. Tack och lov säger jag för det.
Imorgon blir det till att åka ut till ett provisoriskt ”flyktingläger”, i den meningen att de människor som bor där blivit av med sina hem i de väldiga regnmassorna som varit den senaste veckan. På bara några dagar kan regnet här skapa enorma problem och tack vare det bergiga landskapet är jordskred ett vanligt förekommande fenomen vid denna väderlek. Jord rasar ner över vägarna och husen och gör många människor hemlösa. Det är dessa människor som vi ska besöka imorgon för att förse dem med basföda och vatten bland annat. Det ska bli spännande!
Inför detta uppdrag vill jag vara utsövd och därför tänker jag nu gå och lägga mig. Det är väldigt tveksamt att det kommer publiceras något mer inlägg här på min blogg innan julafton eftersom mitt schema är hyfsat späckat inför dessa tre sista dagar innan jul. Vi ska hinna med ännu en till förskole avslutning i Nuwara Eliya, det är genrep inför konserten, hela barnhemmet ska dekoreras inför julfesten och sen ska vi även hinna med en julkonsert på det hela. Jag tror därför att min blogg kommer få låg prioritet under dessa 72 timmar och därför vill jag önska er redan nu en mycket god jul.
God jul på er allesammans och guds rika välsignelse önskar Natal Sia från Sri Lanka!!
