Tillbaka på barnhemmet
Kategori: Allmänt
Så, då är vi tillbaka på barnhemmet Fridsro där vi startade vår resa för mer än 13 veckor sedan. 13 veckor som har gått oerhört fort samtidigt som det känns som det var år och dar sedan vi lade oss för att sova första kvällen här i landet långt borta, trötta och med många tankar och känslor i omlopp. Nu är det mindre än 2 veckor kvar till jul och det känns så oerhört skumt. Trots att vi idag har julstädat i takt till julmusik så är det ändå svårt att förstå - bara 2 veckor kvar till jul!
Men känslan säger mig ändå att detta kommer bli en väldigt speciell men rolig julafton. Barnen har övat i flera veckor inför julshowen som de har varje år där det kommer bjudas på både sång,dans, drama och skratt. Tydligen bjuder man även in massvis med gamla barnhemsbarn och övrigt folk till detta julfirande så hela området kommer förmodligen krylla av folk. Sen så har vi ju även den 23:e vår julkonsert med Light House Church att se fram emot och lagom till julafton kommer det bjudas på svenskt besök i form av Jasmines familj, vilket vi båda verkligen ser fram emot. Så på det hela tagen kommer det nog bli en väldigt fin julafton och definitivt någonting annorlunda än vad jag annars är van vid!
Och trots att det är 13 dagar kvar till själva julafton händer det redan mycket här på barnhemmet. Inom de närmsta dagarna ska mycket förberedas och i lördags begav sig 40 barn och ungdomar inklusive mig och Jasmine in till Kandy för att köpa julklappar. Imorgon börjar inslagningen av alla dessa julklappar och inom de närmsta dygnen städas och tvättas det för fullt inför den stora dagen.
Därför har denna dag i stort sett bestått av såpa, svett och mängder av vatten. För när man pratar storstädning här är det verkligen storstädning som gäller. Det blev ut med alla möbler för att sedan bygga sig en megastor sopborste av palmblad och en lång pinne för att torka av tak och väggar. Efter det dränkte vi inte bara alla rum i vatten och såpa utan även dörrarna och alla fönsterna fick sig en regäl omgång av skrubborsten. Så just nu är jag täckt av ett mysigt lager damm, intorkad såpa och mycket svett. Dock känns det att man har gjort någonting idag och det känns riktigt bra!
Igår var även en helt fantastisk dag här på barnhemmet när några av barnens förädrar kom hit för att medverka vid ett föräldramöte. Glädjen i barnens ögon när de hörde att sin mamma eller annan anhörig hade anlänt var helt enkelt obeskrivlig och för första gången sen vi kom till Sri Lanka kunde jag inte hålla tårarna borta. Man inser verkligen vikten och betydelsen av en familj när man lever på en instution så här. För trots att Fridsro gör ett underbart jobb så inser man att det är omöjligt för personalen här att förse alla dessa barnhemsbarn med den dagliga dos av kärlek som ett barn behöver för att känna sig uppskattad och älskad. Här får barnen istället kriga om uppmärksamheten från de vuxna och suger verkligen åt sig av minsta antydan till bekräftelse. Därför har min övertygelse om att kämpa för att behålla kärnfamiljen stärkts och jag önskar inget hellre än att dessa barn någon gång i framtiden får möjligheten att uppleva den kärlek och bekräftelse som jag upplevde som barn.
Där var det försöket att hålla inlägget kort. Jag får helt enkelt inse att jag har svårt att inte skriva för mycket. Hoppas ni alla har haft en fin 2:a advent med snö och trevligheter. Kramar på er!
Föräldramöte där några av barnen fick träffa sina anhöriga
